Lycka är ett omdebatterat ämne, liksom ett mycket svårdefinierbart ämne. För vad är egentligen lycka? Det beror mycket på vem som beskriver den. En djup känsla av meningsfullhet? En uppflammande förnimmelse av intensivt välbehag i stunden? En upplevelse av rofylldhet och beständighet? Vad lycka än är just för dig subjektivt så är det någonting som vi alla vill ha. Någonting vi ofta gnagande känner att vi borde känna mer av. Någonting vi strävar efter och tänker oss kunna få i framtiden eller som vi kanske rentav känner oss bestulna på i våra liv. Eller så håller vi lyckan just nu i vår hand och ser den sippra mellan våra fingrar? Vi kanske alla önskar att vi vore lyckligare och att livet då hade varit annorlunda? Om vi bara kunde träffa den där perfekta mannen eller kvinnan, köpa den där nya fräsiga bilen eller den där stora lägenheten i Italien med utsikt över havet? Om vi bara inte kände oss så nedstämda och modstulna hela tiden? Då skulle vi väl äntligen vara lyckliga?
Vad neurobiologin och evolutionen säger om lycka
Känslan av lycka må vara en härlig cocktail av signalsubstanser och hormoner i vår hjärna, men evolutionärt är lycka ingenting vi kan förvänta oss i våra liv. Man skulle kunna beskriva lycka som en evolutionär biprodukt. Vår hjärna och vårt högt utvecklade medvetande har inte skapats för att vi ska vara lyckliga. Vi är istället skapade för att överleva och i förlängningen fortplanta oss för artens överlevnad. Vår hjärna är i första hand en problemlösningsmaskin som är gjord för att scanna av omgivningen för hot och faror och se till att trygga vår tillvaro så vi fungerar optimalt i den miljö vi lever i. Hade vi sprungit omkring ständigt berusade av lycka hade vi aldrig överlevt. Men som en biprodukt med en funktion av att kortvarigt motivera oss till just överlevnad genom att vårt belöningssystem i hjärnan aktiveras och vi då fortsätter göra saker som säkrar vår överlevnad, så skulle man kunna säga att lyckan är meningsfull i sig själv. Det innebär dock att den inte kan vara beständig. Belöningssystemet anpassar sig nämligen snabbt till det som blir en vana och tappar suget om vi ständigt går omkring och är lyckliga. Det kallas inom psykologin för hedonisk anpassning. Lycka är på så vis ingen ändstation där du en dag landar tryggt utan istället en slags bonuskick du får som belöning för beteenden som säkrar att just du överlever just nu och just här. Det innebär att även om du inte längre lever som våra förfäder på savannen gjorde så styrs du ändå än idag av gener som gör det.
Vad den positiva psykologin säger om lycka
Den vetenskapliga gren som kallas den positiva psykologin studerar vad det är som skapar upplevd hälsa, välmående, välbefinnande och lycka hos oss människor. Vi har ofta många uppfattningar kring vad som skulle göra oss lyckliga och här kommer tre myter som inte alls stämmer enligt aktuell forskning på området:
Rikedom, pengar, att ha det bra ställt och att kunna köpa allt vi vill ha och göra vad vi vill gör oss lyckliga
På Yale i USA har åtskilliga studier gjorts kring lycka relaterad till hög inkomst, möjlighet att köpa vad vi vill och införskaffa oss materiell bekvämlighet. Resultatet av studierna visar att det inte finns något belägg för antagandet att ju mer pengar, prylar och tillgångar vi har desto lyckligare är vi. Inkomst som en trygghetsskapande faktor upp till en skälig nivå är naturligtvis av vikt så ekonomiska bekymmer inte drar ned oss, men utöver det saknas det helt belägg för att vi skulle vara lyckligare ju mer pengar och materiella tillgångar vi besitter. Istället kan pengar skapa en ständig jakt på mer för att vår hjärna ska belöna oss trots att än mer inköp och pengar inte gör oss lyckligare ändå.
Att prestera, göra karriär, vara framgångsrika och ha hög status gör oss lyckliga!
Ur ett västerländskt perspektiv av individualism matas vi ständigt med uppmaningar om att skapa vår egen framgångssaga. Att vara duktiga, att visa framfötterna, att satsa på att ständigt klättra på karriärstegen och att jaga en undflyende känsla av att vi har gjort ett intryck på världen och att vi genom att besitta makt och pondus kan kvittera ut vårt lyckorecept är ofta den melodi vi tidigt lärt oss att dansa efter. Liksom med inkomster vill mycket här ha mer och på grund av det visar forskning att vårt belöningssystem snart vänjer sig vid den kick vi får av prestationen och då krävs det än mer för att bli belönad igen i ett evigt ekorrhjul som aldrig stannar upp och som gör att vi jämför oss med andra och därav utsätts för skadlig stress, lägre självkänsla då den blir prestationsdriven, och upplever fler negativa känslor av exempelvis avundsjuka. Att försöka sig på självförverkligande genom yttre förstärkning i form av beröm, kortvariga belöningar och klättrande på samhällets piedestaler fungerar helt enkelt inte.
Att slippa alla negativa känslor är som ett trollspö som gör oss lyckliga!
En vanlig uppfattning många av oss kämpar med idag är att vi alltid ska vara uppfyllda av positiva känslor och känna oss glada och tänka positivt i alla situationer. Om vi bara kunde undertrycka och få bort alla negativa delar av känslospektrat och aldrig vara ledsna, sorgsna, upprörda, frustrerade, arga, känna oro, ångest, skuld och skam, eller vara rädda så skulle livet vara mycket bättre och vi skulle vara lyckliga. Så är det emellertid inte. Forskning visar tvärtemot på att vi behöver uppleva alla känslor i registret, att det är en förutsättning för vår mänskliga existens och att acceptans av livets svängningar är av vikt då lycka existerar i gränssnittet till ett bejakande av alla känslor vi har. Känslor av alla de slag är högst relevanta för oss, de ger oss viktig information om både vår inre och vår yttre värld, de hjälper oss att knyta an till andra i vår omvärld och att navigera i livet.
Vad är det då som omvänt gör oss lyckliga?
Om lyckan inte sitter i plånboken, i karriären eller i att slippa känna sig deppig, vad är det då som gör oss lyckliga? Här är forskning från Yale och Harvard tydlig och konkret och Laurie Santos på Yale undervisar i en mycket populär kurs The Science of Well-Being om just det. Lycka finns i relationer till andra och i socialt stöd, i att känna och visa tacksamhet, i att röra på våra kroppar och i att skapa egen meningsfullhet i livet.
Istället för att fastna i ett mantra av ”..om jag bara.. så skulle jag vara lycklig” så ta vara på dina relationer och de nära människor du har omkring dig. Umgås, skapa djup kontakt, stötta dina vänner, skratta tillsammans, skapa vackra minnen, krama din partner en gång extra, var empatisk och förstående och låt dina nära få utgöra din stödmur i livet. Goda relationer är som isolering kring oss i svåra tider och skapar motståndskraft när problem dyker upp. Relationer har alltid inneburit överlevnad för oss. Känn tacksamhet för dem omkring dig och visa den tacksamheten. Att ge gör oss lyckligare än att få. Så skriv ett brev till någon du håller kär och berätta varför du är så tacksam för att ha just den personen i ditt liv. Var dessutom aktiv med kroppen. Ta promenader i skogen, simma i havet, cykla till jobbet, träna. Vi är gjorda för att röra på oss och fysisk aktivitet skapar en kaskad av endorfiner som är vårt eget må-bra-hormon. Skapa även din egen meningsfullhet. Kanske gör jobbet dig lycklig och kanske bryr du dig inte om att klättra i karriären för att få yttre förstärkning? Kanske känner du att boken du läser, kursen du går, den lata söndagen då du stannar i sängen är meningsfull just för dig? Go for it!
Ta även vara på stunden här och nu. Kura ihop dig i din partners famn och njut av den där solnedgången från balkongen. Ligg kvar i sängen när du vaknar och se på solens strålar som strilar in på golvet mellan persiennerna. Rufsa om dina barns hår och upplev världen ur deras magiska perspektiv. Stanna upp och känn vårens fläktar i den skira luften i april. Njut av regnet som smattrar mot rutorna medan du lagar god mat. Skratta åt dig själv. Drick rykande hett te och låt tankarna fara. Dansa barfota ensam i köket i skymningen. Fånga regndroppar på tungan. Klistra in foton i ett album eller skriv en dikt. Låt dig uppslukas av det du är intresserad av och glöm bort tid och rum – det vi kallar flow. Leta inte efter perfektion. Det är i det imperfekta och mänskliga vi är som lyckligast. Släpp lyckan när det är dags för den att lämna och välkomna den sedan åter när den kommer igen.
