Du kanske redan har provat på AI-terapi eller så funderar du på att göra det? Kanske finns det en nyfikenhet eller ett överväldigande behov som gör att du överväger det just nu? Kanske finns det dessutom specifika skäl till att du väljer just AI som följeslagare på din resa inom terapins värld? Den artificiella intelligensens omdebatterade inträde på alla våra arenor i livet, inklusive den inom psykoterapi, har nog inte lyckats gå någon förbi. En uppsjö av maskinell hjälp för livets motgångar, samt för psykisk ohälsa, finns numera tillgängligt enbart några få knapptryckningar bort.
Som samtalsterapeut och parterapeut med min mottagning vid Järntorget / Linnéstaden i Göteborg hör jag dessutom ofta om hur vanligt det är att söka hjälp via AI parallellt med att faktiskt även gå i terapi. Att uppsöka en algoritm för att få psykiskt stöd är möjligen numera enbart ännu ett sätt att hantera utmaningar, men hur kan det påverka dig, vad ska du tänka på och vilka möjligheter och vilka fallgropar finns det i den artificiella intelligensens era där det mänskliga mötet fullständigt eller partiellt kan utebli?
Så vad är det som lockar med chatbotten?
En mycket uppenbar fördel med AI-terapi är självklart dess ständiga digitala tillgänglighet. Vi lever i ett samhälle som alltid är uppkopplat och med mobiltelefonen i högsta hugg är det som att ha sin terapeut i fickan. Det är bara att fiska upp mobilen på stan eller rota runt på nattduksbordet mitt i natten, trycka på några knappar och så finns terapeuten där just när du behöver den. En annan fördel är att AI-terapi ofta kan vara gratis, eller åtminstone kosta en väsentligt mindre summa än att uppsöka en terapeut för att gå i terapi. Med mobilen i handen är det lätt att få svar direkt, att få någon sorts hjälp, stöd eller råd på några sekunder, samt att slippa dyra räkningar för det.
Likaså kan AI nå ut till så många fler människor som kanske inte skulle gå i terapi annars, men som nu ändå får tillgång till ett verktyg som i vissa fall kan vara hjälpsamt. Dåligt mående kan dessutom ofta kännas skamfyllt och kanske lättare att dela med en chatbot. Den artificiella hjärnan du har ett samtal med har nämligen tillgång till ofantliga mängder information och är tränad på att välja ut den och kanalisera den utifrån dina frågor och ditt narrativ. Den är även tränad i att imitera mänsklig kommunikation, vilket gör att det ofta kan upplevas som att du pratar med någon genom en skärm som förstår dig.
I skärningspunkten mellan teknik och mänsklig empati
Upplevelsen av att känna sig förstådd av AI är emellertid en chimär. När vi delar och öppnar upp om oss själva och AI bekräftar sin förståelse av oss är det enbart ord på vår skärm utan djup, utan förankring och utan någon som faktiskt finns där bakom de tomma orden. Den empati AI simulerar är inte mänsklig, varm eller autentisk och den skiljer sig markant från den rent biologiska responsen som sker genom samreglering av nervsystem i ett empatiskt möte mellan två människor.
Det är i utrymmet mellan oss som terapeut och klient i den relation vi skapar som läkning i psykoterapin sker. Forskning visar genomgående att den främsta faktorn till att terapeutisk behandling fungerar är just det empatiska mötet i den terapeutiska alliansen mellan terapeut och klient. Till den platsen kan aldrig tekniken nå. Läkning sker i mellanmänskliga relationer. Det är i just det emotionella bandet som terapeuten blir den trygga bas klienten kan använda sig av för att läka sitt anknytningsmönster, synliggöra destruktiva relationsmönster, arbeta med barndomsupplevelser och känsloreglering, samt få korrigerande erfarenheter av tidigare svåra upplevelser i relationer. Terapeuten blir på så vis det kärl som härbärgerar klientens sårbarhet och svåra känslor. En algoritm kan aldrig vara ett sådant omslutande kärl av tillit och trygghet då AI-terapeuten enbart är en maskin som fungerar genom att förutsäga nästa sannolika ord i en kedja av ordsträngar.
Likaså kan den artificiella intelligensen inte tolka kroppsspråk, tonalitet, betoningar i språket, betydelser mellan rader eller läsa av stämningar i rummet. En intuitiv förmåga saknas och AI missar det ordlösa eller det som påtagligt rör sig i språkets gränsland i terapirummet. AI kommer på så vis inte lägga märke till den talande tåren i din ögonvrå eller det korta ögonblicket då du i skam sänker blicken och förlorar dig i ditt inre känslomässiga landskap. Chatbotten kommer på så vis överge dig i dina känslor och lämna dig i ett psykiskt tomrum.
Etik och AI i psykoterapi
Någonting att reflektera över när vi använder en AI-terapeut är dessutom att det finns en hel del bryderier kring AI och etiska överväganden. Din terapeut i fickan kanske känns trygg och säker, men när du öppnar upp och berättar privat och känslig information till en chatbot så kan du inte vara säker på var den faktiskt hamnar. Det kan naturligtvis finnas information om att ingenting sparas, men hur vet du egentligen det? Att utelämna sig till en algoritm som inte automatiskt lyder under Offentlighets- och sekretesslagen eller är dataskyddad kan skapa utrymme för oro över att det någonstans trots allt finns sparad information om just dig.
Likaså använder flera AI-terapeuter trygghetsskapande ord som evidensbaserad terapi då de ofta är tränade på specifika och mer manualbaserade metoder som exempelvis Kognitiv Beteendeterapi (KBT) eller Dialektisk Beteendeterapi (DBT). Det kan möjligen ibland vara vilseledande, för även om AI kan visa vissa positiva terapeutiska resultat så frågar sig Per Carlbring i en vetenskaplig artikel (som du kan läsa här) vad som händer om någonting går fel. Hur vet du om hjälpen du får är kvalificerad? Tänk om din chatbot trots användandet av ord som tillförlitlig och pålitlig inte alls är det? Tänk om den föreslår helt fel saker såsom AI tenderar att göra ibland? Eller om den rentav skulle kunna orsaka dig skada? Därmed blir det ytterst en fråga om ansvar och vem är då ansvarig juridiskt och straffrättsligt när du faktiskt pratar med en terapeut som inte finns?
Varför mänsklig närvaro behövs i psykoterapi
Utöver den empatiska och mänskligt hållande faktorn i mötet mellan terapeut och klient finns det fler faktorer som gör att AI-terapeuten tyvärr kan gå bet. Din AI-terapeut kan vara duktig på att göra abstrakta begrepp och frågeställningar mycket mer konkreta och förståeliga, men den tenderar att enbart spegla det du säger och bara ge svar i paritet med det du frågar. Det innebär att du behöver vara riktigt bra på att ställa de relevanta frågorna för att få de svar du behöver. Det är inte alltid lätt när vi mår dåligt och känner oss utsatta.
Chatbotten har även en tendens att stryka oss medhårs, hålla med och säga det vi vill höra. I psykoterapi krävs istället ofta att vi blir utmanade i våra perspektiv och mönster. Vi behöver som regel få djupare insikter som ibland kan vara obekväma och vi behöver lära oss nytt i vår utveckling. Det är någonting som AI har svårt för att kunna tillhandahålla. Likaså kräver det terapeutiska arbetet att vi ibland tror att vi är på rätt väg och sedan behöver vi trots det ändra kurs, byta metod och inriktning för att du ska kunna få fatt i det du söker när du går i terapi. Så fungerar dock inte AI. Algoritmen håller sig istället till utsatt kurs, den kan inte läsa av dina behov och upprepar sig därmed snarare än uttrycker någonting nytt. Frågan är då om AI-terapeuten verkligen kan hjälpa dig eller om den enbart är en avancerad spegel som är skicklig på att återge reflektionen av dig själv då den maskinellt tuggar vidare i sina strängar av ord? Din terapeut i fickan är duktig på att informera, medan den terapeutiska ansatsen är att transformera.
Vad du faktiskt kan använda din AI-terapeut till
AI kan på så vis inte ersätta psykoterapeuten, men det finns ändå annat den kan göra. Det finns en del som tyder på att den kan vara effektiv i vissa manualbaserade terapier inriktade exempelvis på lindrigare former av depression och social ångest. Den kan även vara ett effektivt verktyg vid sidan om vanlig psykoterapi och bidra med konkreta övningar som kan fungera som hemuppgifter. Om du ser på den artificiella terapeuten som en låda fylld av spännande och hjälpsamma verktyg som kompletterar dina terapisessioner och som ger dig större bredd och fler uppslag inom ramarna för dina specifika behov i terapin så kan den artificiella intelligensen vara ett bra ställe att landa på.
Så nästa gång du vaknar mitt i natten med ett tryck över bröstet och oro som sprider sig i kroppen så plocka upp din mobiltelefon och ta ett samtal med din AI-terapeut. Den är tillgänglig när få andra är det och den kan hjälpa dig i stunden så att du så småningom kan somna om igen. Den kan hjälpa dig med andningsövningar för ångesten, strukturera dina tankar eller vara en bra samtalspartner som ger dig lugn i vargtimmen. Var bara försiktig med AI för det handlar om en maskin. Fundera på det AI säger och reflektera alltid över rimligheten i det. Förmänskliga inte AI. AI har inget medvetande. AI kan inte skapa riktig kontakt med dig. Det finns inget du i relation till ditt jag i en terapeutisk chatbot som replikerar mänsklig kommunikation.
Så hur går tankarna och känslorna kring att använda AI som terapeutiskt komplement? Du är varmt välkommen till mig i samtalsterapi i Göteborg eller Online om du även längtar efter ett mänskligt och empatiskt möte. Om du vill ha någon som inte bara registrerar dina ord, utan som lyssnar på djupet på ditt tonfall, dina djupa tystnader, din längtan och din historia, så finns jag här för dig. Teknik är till för att användas, men varsamt och med eftertanke.
Vill du läsa mer om att gå i samtalsterapi hos mig kan du läsa på min sida ”Om Terapi” eller i blogginlägget här.
