Du kanske sitter där på fiket en tidig hösteftermiddag med tända ljus på bordet, insvept i en tröja som doftar av sommarens sista stråk, med en kopp skållhett te framför dig och en bok du längtat efter att ge dig hän åt så länge du kan minnas. Men så är det det där ljudet av porslin som klirrar, ett lysrör som surrar någonstans, och en intensiv doft av blommig parfym i din näsa som smakar strävt mot gommen.
Du vänder dig om, lite osäker, på gränsen till nyfiken och ser ut över fikets bakgrundsbrus som plötsligt är alldeles för påtagligt för dig medan du blir intensivt medveten om en kvinna vid bordet bredvid som suckar och frågar om du möjligtvis skulle kunna passa hennes kappa som hänger lojt över stolen medan hon går och köper en kanelbulle till. Du plockar omedelbart upp hennes sinnesstämning, upplever hennes stress som om den vore din egen, frustrationen ligger i luften och du börjar genast undra om du kanske på något sätt har gjort henne irriterad. Världen krymper när alla svårtolkade intryck och stämningar i rummet hopar sig över dig.
Nu är du redan dränerad och din energi för den där koppen te och den efterlängtade boken framför dig finns inte längre. Det är som om din hjärna registrerar precis allting och med en liten, omärklig inre spänning inväntar du kvinnan med kanelbullen innan du samlar ihop dina saker och skyndsamt lämnar fiket. För den som är högkänslig kan en till synes stillsam stund rymma så många sinnesintryck och sociala signaler att nervsystemet till slut säger ifrån. Du stänger dörren bakom dig med en känsla av lättnad samtidigt som du utmattat tar dig hemåt genom parken över fuktiga höstlöv och en mjukt böljande dimma som talar om mörker och kyla i antågande.
Vad är HSP – Vad innebär högkänslighet?
För att förstå vad högkänslighet är så kan det vara bra att först enkelt konstatera vad det inte innebär. Att vara högkänslig handlar nämligen inte alls om att vara skör, blyg, överdrivet dramatisk eller på något vis känslomässigt instabil. HSP är inte heller någon psykiatrisk diagnos, någon form av psykisk ohälsa eller någon personlighetsdefekt på något vis. Istället är det ett helt normalt, medfött och ofta ärftligt temperamentsdrag/personlighetsdrag som finns hos ungefär 15-20 % av oss, jämnt fördelat mellan kvinnor och män. På fackspråk benämns HSP som Sensory Processing Sensitivity (SPS), vilket står för en känslighet i att bearbeta sensorisk information och i förlängningen ett nervsystem som är mer sensitivt. Högkänslighet innebär på så vis helt enkelt att din hjärna och ditt nervsystem är utvecklade för att ta in fler nyanser och bearbeta alla yttre och inre intryck på ett mycket djupare plan än genomsnittet i befolkningen, vilket gör att du lätt kan drabbas av biologisk överstimulering.
Ett vanligt missförstånd vad gäller HSP är att du automatiskt är blyg och introvert om du har ett känsligare nervsystem, men faktum är att upp till 30% av alla med HSP faktiskt är extroverta istället. Du kan vara social och utåtriktad, älska människor och umgänge, men ändå drabbas av precis samma överstimulering som introverta gör och behöva stänga in dig i total tystnad för att ladda batterierna efteråt. Du kanske till och med är en del av en grupp som inom högkänslighet kallas för High Sensation Seekers (HSS), och som aktivt söker sig till spännande upplevelser, vilket kan skapa en intensiv inre konflikt mellan en längtan att upptäcka världen och ett stort behov av att skydda ditt nervsystem. Evolutionärt har även högkänslighet i en grupp individer en mycket viktig överlevnadsfunktion eftersom varje flock behöver några individer som är duktiga på att noggrant läsa av terrängen för oss, upptäcka faror i god tid och känna av stämningar innan stora konflikter hinner bryta ut.
Att leva med HSP innebär kortfattat att du går genom livet utan ett skyddande filter mot allt som slungas din väg under varje dag i livet. Det gör världen underbart vacker, färgstark och meningsfull, men stundtals även alldeles överväldigande.
Biologin bakom högkänslighet – Vad är det som gör att vi blir högkänsliga?
Forskning visar tydligt att högkänslighet inte är en attityd- eller karaktärsfråga, som det så ofta gärna tolkas som. Med hjälp av modern hjärnavbildning (fMRI) har man faktiskt kunnat visa att hjärnan hos en person med HSP är annorlunda och arbetar mer intensivt än hos personer som inte är högkänsliga när de ställs inför samma intryck. De fyra viktigaste förklaringarna till varför du fungerar som du gör biologiskt är:
Thalamus utan portvakt – Filtret som saknas
Thalamus är ett område i hjärnan på toppen av vår hjärnstam som fungerar som en slags portvakt eller ett filter för all inkommande information och alla intryck vi dagligen fullkomligt bombarderas av från vår yttre och inre värld. Det filtret gör är att sortera bort irrelevant information så att vår hjärna inte överbelastas av allt mellan himmel och jord. Det innebär att om vi inte är högkänsliga sorteras mycket information fort bort som exempelvis klirret av porslin på fiket, doften av bordsgrannens parfym och ljuset från lysröret, som blir till mindre viktigt bakgrundsbrus. Om du däremot är högkänslig har du förmodligen en portvakt som är alldeles för tillåtande och släpper igenom för mycket information. Ditt filter sorterar inte alltid bort det som är ovidkommande och tillåter alldeles för mycket att nå ditt medvetande. Varje litet sensoriskt intryck, varje skiftning i ljus eller ljud, skickas vidare till din hjärnbark för att analyseras och det är på grund av det som du registrerar allt precis samtidigt. Din hjärna får helt enkelt arbeta med en mångdubbelt större mängd rådata varje sekund och därav blir du överväldigad.
Hyperaktiva spegelneuroner – Empatins motor
Har du kanske någon gång funderat på hur plötsligt du nästan fysiskt kan känna en annan människas känslotillstånd som om det vore dina egna känslor? Hur någons stress, sorg eller ilska plötsligt finns i din kropp och påverkar dig? Svaret ligger delvis i någonting som kallas för spegelneuroner. Dessa är specialiserade hjärnceller som upptäcktes av ett italienskt forskarlag på 1990-talet, och vars uppgift det är att spegla och förstå andras känslor och rörelser. Det fungerar genom att våra spegelneuroner i vårt eget nervsystem avbildar andras handlingar i form av agerande och känslotillstånd för att evolutionärt blixtsnabbt kunna bearbeta livsviktig social information som kan hjälpa oss till överlevnad i slutändan. Rent motoriskt kan vi på så vis imitera andras rörelser och det gör det lättare för oss att lära oss fysiska färdigheter såsom att som barn lära oss dricka ur ett vattenglas eller som att som vuxna lära oss intrikata danssteg.
Spegelneuroner hjälper även till genom att ge oss insikt i och förstå andras avsikter och intentioner och på så vis får vi viktig information om varför någon gör någonting. Neural resonans är dessutom ett begrepp som innebär att vi blir känslomässigt smittade av andras sinnesstämningar som exempelvis när vi ser någon le, gråta, vara arga eller grimasera i smärta. Genom att samma område i vår hjärna aktiveras vid anblicken så upplever vi någon annans känslor, vilket antas ligga till grund för vår empatiska förmåga.
Forskning visar att om du är högkänslig så har du en betydligt högre aktivitet i just dina spegelneuroner, samt i hjärnans insula, den del av hjärnan som kopplar samman sinnesintryck med känslor. När kvinnan vid grannbordet på fiket suckar dröjer det då inte länge innan dina spegelneuroner har läst av hennes kroppsspråk och återskapat samma stress- eller frustrationskänsla i ditt eget nervsystem. Som högkänslig har du en biologisk empatisk motor som ständigt går på högvarv, läser av och får dig att nästan bli invaderad av andras känslor.
Ett känsligare alarmsystem – Amygdalas roll vid högkänslighet
Som högkänslig har du även en mer aktiverad och reaktiv amygdala, vilket innebär att du har ett känsligare alarmsystem kopplat till hjärnans akuta stressresponser i fight, flight, freeze. Då du hela tiden tar in en mängd ofiltrerad information från omvärlden kring sensoriska intryck och andras känslor så tolkar din amygdala snabbare situationer som antingen överväldigande eller hotfulla. Det är just det som skapar den där subtila inre spänningen på fiket du sitter på när din amygdala slår larm på grund av för mycket information, vilket gör att stresshormoner såsom kortisol och adrenalin skjuter i höjden, och du känner dig akut dränerad och bara måste lämna platsen omedelbart för att få tystnad omkring dig.
Genetik och budbärare i hjärnan
Studier visar även att högkänslighet är kopplat till de gener som styr transporten i hjärnan av neurotransmittorerna serotonin och dopamin, som enkelt förklarat kan sägas vara budbärare för vårt humör och vårt belöningssystem. Serotonin är nämligen känt för att stabilisera vårt humör och reglera hur vi bearbetar känslomässiga intryck. Om du är högkänslig har du förmodligen färre eller mindre effektiva serotonintransportörer. Det gör att serotoninet återvinns långsammare i hjärnan, vilket i sin tur gör att din hjärna blir mer mottaglig för att reagera på alla intryck från omgivningen. Det i sin tur gör just det som nämnts ovan – att vår alarmcentral amygdala aktiveras mycket fortare och starkare och att du upplever världen som dränerande och utmattande.
Dopamin är å andra sidan kopplat till belöning och motivation. När dopaminet frisätts blir vi uppspelta av att söka spänning, ta risker eller uppleva nya saker, och i förlängningen motiveras vi till att upprepa beteenden vi belönats för. Vid högkänslighet gör en genvariation att vi kräver mindre yttre stimulans för att vår hjärna ska känna sig mättad av dopamin. Det innebär ett mycket mindre tröskelvärde för när dopaminsystemet blir överstimulerat. För dig som är högkänslig kan då miljöer som exempelvis en stökig konsert eller att vara i ett stort köpcentrum bli en överdos av dopamin. Som högkänslig får du istället förmodligen en känsla av djup belöning av stillsammare och mer subtila upplevelser såsom att vara ute i naturen, betrakta konst, ha djupa samtal eller att lösa ett komplext problem.
Åtta tecken på att du kan vara högkänslig
Om du börjar känna igen dig i beskrivningarna ovan så får du här åtta tecken på att du faktiskt kan ha personlighetsdraget högkänslighet:
Du bearbetar allt på djupet
Du nöjer dig sällan med att befinna dig på ett ytligt plan utan analyserar upplevelser, samtal och händelser långt efter att de har inträffat. Din hjärna letar ständigt efter mönster, mening och sammanhang. Detta gör att du reflekterar mycket över existentiella frågor, men det kan även för vissa leda till att du fastnar i övertänkande eller ältande, där du i efterhand analyserar ett tonfall eller ett ordval under ett möte och har väldigt svårt för att släppa det.
Du blir snabbt överstimulerad
Eftersom din inre portvakt släpper igenom allt, blir bägaren full mycket snabbare än hos andra. Miljöer med mycket folk, starka ljus, bakgrundsbrus, surrande fläktar eller intensiva dofter dränerar dig i rasande takt. När överstimuleringen slår till kan det kännas som en plötslig mental trötthet, irritation eller en intensiv längtan efter att bara få stänga in dig i ett mörkt och alldeles tyst rum där du kan få ladda dina batterier och vila i lugnet.
Du är känslig för andras känslor och stämningar
Du suger helt omedvetet upp andras mående, stress, dolda konflikter och outtalade stämningar. Om du kliver in i ett fikarum där två kollegor precis haft en tyst konflikt så känner du förmodligen av spänningen direkt i din egen kropp. Om din partner är ledsen eller arg över någonting så kommer du kanske omedelbart veta det utan att partnern behöver berätta det för dig. Utmaningen här är möjligen att det ofta är svårt att skilja på vad som är dina egna känslor och vad du faktiskt har plockat upp från människorna runt omkring dig.
Du har ett rikligt djupt inre liv
Som högkänslig har du ofta en livlig fantasi, drömmer färgstarkt på nätterna och har en stark inre dialog. Du blir ofta djupt berörd av konst, musik, natur eller vackra miljöer och det kan nästan kännas som en fysisk våg av lycka i bröstet. Du trivs i ditt eget sällskap eftersom din inre värld är så rik, och du har sällan tråkigt när du får vara för dig själv. Många högkänsliga kan också behöva regelbundna stunder med mindre stimulans för att återhämta sig, men högkänslighet är inte samma sak som introversion.
Du har svårt för tidspress och många samtidiga krav
Att behöva göra för många saker på för kort tid gör att ditt känsliga nervsystem blockeras. Du blir lätt stressad om någon står och tittar på när du ska utföra en uppgift, eller om du har en jättelång att-göra-lista utan luft i schemat. Du behöver också mer tid än genomsnittet för att ställa om och landa när planer ändras i sista sekunden.
Du är känslig för fysiska stimuli
Det är inte bara sociala och emotionella intryck som kan upplevas starkt. Många med hög SPS beskriver också en låg tröskel för sinnesintryck – exempelvis starkt ljus, höga ljud, intensiva dofter, skavande kläder eller obehagliga material. Vissa beskriver även att de reagerar starkt på hunger, smärta eller koffein.
Du känner starkt med andra
Du kan ha lätt för att leva dig in i andra människors känslor och bli starkt berörd när människor eller djur far illa. Det gör dig till en fantastisk, varm, empatisk och inkännande vän, men det innebär också att du kan ha svårt att titta på våldsamma filmer, läsa hemska nyheter eller se andra må dåligt utan att det tynger ditt eget mående under flera dagar.
Du har stark intuition och missar inga detaljer
Du lägger märke till de mikroskopiska nyanserna som andra helt missar. Det kan handla om en mikrosekunds förändring i en blick, ett subtilt tonfall, eller att någon har flyttat på en tavla i ett rum. Denna enorma detaljrikedom matas rakt in i dig. Ibland kan det därför kännas som intuition och som att du bara vet att något är annorlunda. En möjlig förklaring är att du har registrerat många små signaler och nyanser och börjat bearbeta dem innan du själv hunnit sätta ord på vad du har lagt märke till.
När högkänslighet leder till belastning
Att leva med ett känsligt nervsystem i en värld som ofta är högljudd, snabb och väldigt prestationsinriktad kan stundtals kännas som att gå genom livet helt utan hud. När kraven i vardagen blir för höga och utrymmet för återhämtning för litet, leder det biologiska bombardemanget av information till en nästan kronisk överstimulering. Det finns olika sätt på vilka högkänslighet kan bli till en belastning i vardagen för oss:
Den mentala och fysiska kraschen
Efter en kanske alldeles för intensiv dag på jobbet, ett laddat möte eller kanske en nödvändig tur till ett fullsmockat varuhus är det lätt att stresshormonerna skjuter i höjden när vi hela tiden tar in så mycket ofiltrerad information. Vid högkänslighet leder det lätt från känslan av mental trötthet till en upplevelse av att vara fullständigt fysiskt utmattad. Det kan skapa känslor av tomhet, huvudvärk, hjärndimma och ett behov av total tystnad för återhämtning.
Duktig flicka-syndromet och gränslöshet
Eftersom du kanske har en tendens som högkänslig att känna andras behov och känslor så otroligt starkt, är det lätt att du börjar prioritera andras välmående framför ditt eget. Du kanske rentav märker direkt om din chef är stressad, din partner är låg eller en vän är sårad, och din biologiska reflex blir att försöka ta hand om situationen. Det gör att det finns en risk att du som högkänslig utvecklar ett starkt behov av att vara till lags. Det blir extremt svårt att sätta gränser och säga nej, eftersom du kanske då drabbas av ett oproportionerligt stort dåligt samvete när du väljer dig själv. Resultatet blir att du ständigt tömmer din egen energidepå för att hålla andras fyllda.
Känslan av att vara fel i en tempofylld värld
Det moderna samhället premierar ofta det som är snabbt, utåtriktat och stresståligt. När du som högkänslig behöver mer tid på dig att fatta beslut, blir blockerad av tidspress eller behöver dra dig undan i tystnad efter ett möte, är det lätt att en inre kritiker vaknar. Du kanske har fått höra att du är för känslig, överreagerar eller behöver bli mer hårdhudad. Den ständiga känslan av att inte passa in i normen kan nöta ner självkänslan och skapa en djup inre ensamhet, där du lätt tror att det är fel på dig och din kompass, när det i själva verket är miljön runt omkring dig som är för extrem. Det är i dessa stunder det är så viktigt att påminna dig själv om att det inte är din känslighet det är fel på. Det handlar bara om en obalans mellan hur mycket intryck du har tagit in och hur mycket återhämtning du har gett dig själv.
Så kan du göra högkänslighet till en styrka
När vi börjar lära känna vårt nervsystem bättre och slutar utmana det med strida strömmar av intryck dagarna i ända, så sker ofta en magisk förändring då högkänslighet inte sällan kan förvandlas från en utmattande belastning till någonting som istället faktiskt kan gynna oss. För att nå dit krävs emellertid att vi skapar ett liv som är gjort för vårt nervsystem och inte emot det. Här är några av de viktigaste nycklarna för att skifta perspektiv och låta våra styrkor komma till sin rätt:
Radikal återhämtning och vaken vila
För en högkänslig person är återhämtning inte en lyx. Det är medicin och ren överlevnad. Du behöver schemalägga tid för det som kan benämnas som sensorisk sanering. Det innebär stunder helt utan intryck och ingen telefon, ingen podd i bakgrunden, inget ljus som flimrar. Det kan vara att sitta i skogen i tjugo minuter, ta ett varmt bad i tystnad eller bara ligga på sängen och stirra i taket med ögonmask. När du ger din inre portvakt i thalamus chansen att helt stänga grinden, hinner hjärnan ikapp med att bearbeta all rådata som strömmar in och på så vis tömmer du bägaren innan den rinner över.
Sätt gränser kärleksfullt
Att göra känsligheten till en styrka handlar i allra högsta grad om gränssättning. Eftersom du känner andras behov så djupt behöver du lära dig att fråga dig själv: ”Är den här känslan min eller någon annans?” och ”Har jag energi att ge just nu?”. Att säga nej till ett socialt sammanhang eller att tacka nej till en extra uppgift på jobbet är inte att vara tråkig eller svag, utan det är att ta ansvar för din energi. När du sätter gränser skyddar du ditt system så att du har råd att vara den där varma, närvarande personen när det väl gäller.
Det som är så fantastiskt med dig
När du ger dig själv rätt förutsättningar, tystnad och utrymme, blir dina högkänsliga drag till ovärderliga tillgångar som behövs i vår värld:
Den djupa empatin och kontakten
Du har en unik förmåga att skapa äkta, djupa relationer. Människor känner sig sedda, hörda och trygga i din närhet eftersom du ofta är bra på att läsa av dem. Du blir en fantastisk medmänniska, partner, förälder eller kollega.
Skarp intuition och strategisk blick
Eftersom din hjärna registrerar alla små osynliga detaljer och pusslar ihop dem i bakgrunden, har du ofta en intuition som är helt ovärderlig. Du kan ofta förutse problem innan de uppstår, känna av vart ett projekt är på väg eller veta exakt hur en grupp mår.
Avundsvärd kreativitet och problemlösning
Ditt djupa inre liv och ditt sätt att bearbeta information på flera nivåer gör dig naturligt kreativ. Du ser kopplingar och lösningar som andra missar. Oavsett om det handlar om konst, text, inredning eller att lösa komplexa problem på en arbetsplats så bidrar du med fler nyanser och ett välbehövligt djup.
Förmågan att njuta på ett djupare plan
Det glöms ofta bort att ett känsligt nervsystem inte bara tar in det som är tungt, utan det tar även in det vackra i ett mångfacetterat spektrum. En melankolisk låt, doften av höstregn, ett gott te eller ett genuint samtal kan ge dig en känsla av lycka och meningsfullhet som kan bära dig genom de allra gråaste dagarna.
När samtalsterapi kan hjälpa
Att navigera i livet som högkänslig är en resa som inte alltid är helt rak och tydlig. Även om du förstår teorin bakom ditt känsliga nervsystem, kan det i praktiken vara väldigt svårt att bryta gamla mönster på egen hand. Det är lätt att fastna i ekorrhjulet där du ständigt kraschar i överstimulering eller bär på en gnagande känsla av att du måste göra om dig själv för att passa in. Då kan det vara bra att kanske få lite hjälp på vägen. Här är några tydliga tecken på att samtalsterapi kan vara ett värdefullt och tryggt stöd för dig:
Du har svårt att skilja på dina egna och andras känslor
När du fungerar som en nästintill känslomässig svamp ibland är det lätt att gränserna suddas ut. Du kanske går runt med en tung känsla av oro, stress eller sorg i kroppen, utan att ens veta om den egentligen tillhör dig eller din partner, en kollega eller stämningen på din arbetsplats. I samtalsterapi arbetar vi med att sortera i det. Du kan få hjälp att sätta upp ett känslomässigt skyddsfilter, så att du kan fortsätta vara en empatisk person utan att behöva bli invaderad och dränerad av andras mående.
Du kämpar med gränssättning och att vara till lags
Att alltsomoftast känna av andras behov gör att det ligger nära till hands att prioritera dem framför dina egna. Du kanske märker att du reflexmässigt säger ja till saker du egentligen inte har energi till, bara för att undvika det där dåliga samvetet som dyker upp så fort du försöker sätta en gräns. Tillsammans i samtalen utforskar vi varför det är så svårt att säga nej, och du får konkreta verktyg för att börja sätta kärleksfulla men fasta gränser för dig själv och din omgivning.
Du bär på en trötthet som inte går att sova bort
Om du har levt i en miljö eller i ett tempo som under lång tid har överbelastat ditt nervsystem hjälper det tyvärr sällan med en vanlig natts sömn. Din alarmcentral kan ha fastnat i ett kroniskt stresspåslag. I samtalsterapin tittar vi närmare på din vardagsbalans och skapar en skräddarsydd plan för din återhämtning. Vi letar efter vad som är sensorisk sanering för just dig, så att din hjärna äntligen kan få chansen att landa och läka.
