Bild som visar ett vattenfall som forsar och ett litet träd vid sidan om. Bild för hur känslor stormar. Katinka - Samtalsterapeut I Parterapeut i Göteborg

Vad är känslor? Från evolution och neurobiologi till din egen känslomässigt skapade verklighet

Är du nyfiken på känslor? Kanske undrar du varför vi egentligen har känslor eller hur känslor fungerar? Varför kan känslor bli så intensiva att de sköljer över oss och välter omkull allt i sin väg? Hur kommer det sig att vårt känsloliv är så komplicerat att förstå? Är känslor sanna och kan vi lita på dem? Välkommen till min Känsloguide som tar dig med via känslornas funktion i evolutionen, upphovet i neurobiologin och det kroppsliga uttrycket till din kognitiva tolkning av världen som leder till hur just du reagerar på känslor och på så vis skapar din subjektiva upplevelse.

På min mottagning i centrala Göteborg och Online arbetar jag som samtalsterapeut och parterapeut med känslor större delen av min tid. Om vi skulle hårddra det så handlar ju allt om just det emotionella. Känslor för oss själva. Känslor för andra. Känslor för det som händer i våra liv. Känslor som ibland kan vara svåra att reglera och kontrollera eller känslor som har tryckts ner och som behöver uttryckas. Känslor som behöver sättas ord på. Känslor som smärtar och gör djupt ont i oss. Det där plötsligt dunkande hjärtat i bröstkorgen och den häftiga andningen medan fokuset smalnar vid rädsla? Eller vågen som sköljer genom oss och blodet som brusar i öronen vid ilska? Emotioner är ett av psykologins mest komplexa forskningsområden som kortfattat syftar till att just beskriva och förklara känslor. 

Skillnaden mellan primära och sekundära känslor

Inom psykologin har det länge debatterats kring vilka känslor som egentligen är våra primära grundkänslor. Dessa skulle kunna beskrivas som universella och medfödda känsloyttringar som finns i alla mänskliga kulturer och som känns igen och förstås av oss alla oavsett var på jorden vi befinner oss och hur vi lever våra liv. Det finns sedan skilda uppfattningar om hur många av våra känslor som skulle kunna räknas som grundkänslor. Den basala idén är emellertid att vi har sex/sju sådana primära känslor bestående av rädsla, ilska, sorg, glädje, nyfikenhet och avsky/avsmak, vilka alla har evolutionära grunder och specifika funktioner. 

Medan våra primära grundkänslor ses som biologiskt medfödda snabba reaktioner är de sekundära känslorna mer komplicerade och uppstår när vi börjar tolka våra primära känslor utifrån våra egna tankar om världen och våra erfarenheter. Då skulle vi exempelvis kunna uttrycka att vi känner oss utnyttjade eller svikna, vilket är en tolkning av den andres avsikt. De sekundära känslorna finns även i vårt uttryck av gradskillnader såsom exempelvis att du känner dig irriterad eller frustrerad istället för arg. Likaså ses ofta de sekundära känslorna inom den terapeutiska världen som reaktioner på våra grundkänslor som har till uppgift att skydda oss själva. Det innebär i sin tur att bakom varje uttryckt sekundär känsla finns det ofta en primär sådan. Ibland kan även primära eller sekundära känslor fungera som skydd för varandra. Då är det viktigt att gå till botten även med det i terapirummet.

 

Det mänskliga känslolivet ur ett evolutionärt perspektiv

Evolutionens grundläggande antagande är att våra beteenden – både yttre handlingar och inre processer som tankar och känslor – har en adaptiv funktion. Det betyder att de finns till för att hjälpa oss att överleva och föra våra gener vidare i den miljö vi lever i.

Så vad har känslor egentligen för funktion för vår överlevnad?

Ur ett perspektiv av överlevnad har våra känslor flera olika funktioner. En av dessa handlar om motivation. Emotion och motivation är nämligen nära sammanlänkade då känslor krävs för att motivera oss till vår fortsatta överlevnad. Känslor är som en slags igångsättare för att motivera oss till beteenden som främjar oss och fungerar på så vis som en kompass och ett larmsystem vi använder oss av i våra liv för att överleva. Starka fysiska drifter av exempelvis hunger eller törst får oss att leta efter föda eller dryck, och intensiva emotioner av ensamhet får oss exempelvis att söka sällskap som evolutionärt skydd mot faror. Här kommer den sociala världens viktiga funktion in, liksom den avgrundsdjupa känslan av utanförskap som hotar själva vår existens eftersom chansen till att överleva ensam utanför gruppen är minimal. Vi behöver vara en del av en grupp. Det sitter så djupt i oss än idag. 

Rädsla och ilska är livsviktiga funktioner då rädslan mobiliserar oss att fly eller försvara oss inför hot och faror, medan ilskan rustar oss till försvar och får oss att sätta livsviktiga gränser för vår överlevnads skull. Sorg är en stark signal till gruppen att vi behöver stöd och tröst och tillsammans med empati och förmågan att sätta sig in i andras världar stärker den vår sociala tillhörighet. Glädjen och nyfikenheten motiverar likaså oss att utforska världen och lära oss nya saker vi kan behöva för att bygga resurser på inför framtiden. Avsky/avsmak är känslor som säkrar vår överlevnad genom att signalera fara och få oss att backa och dra oss undan. Avsmak beskrivs egentligen som en drift vi har att inte äta giftig föda då den för oss genom evolutionens gång kommit att smaka och lukta otroligt illa, och avsky innebär en sedermera vidareutveckling av samma system. Vi reagerar här med avsky på beteenden, miljöer eller det som vi uppfattar som omoraliska och felaktiga handlingar som kan vara skadliga för gruppen.

   

Neurobiologi och känslor

Vårt centrala nervsystem är basen för alla våra känslor, med sitt högsäte i hjärnan. Vår hjärna består av miljarder nervceller som genom elektriska signaler kommunicerar med varandra. Via ämnen såsom signalsubstanser och hormoner aktiveras eller hämmas olika neuroner och kommunikationen bygger på så vis nätverk via synapser som gör att vår input från världen utanför och vår output från hjärnan till kroppen når olika relevanta delar där hjärnan kan göra det hjärnan är till för och bäst på: informationsbearbetning och problemlösning. 

Hjärnans alarmcentral: När amygdala tar kommandot

I hjärnans mellersta och mer primitiva del, innanför vår moderna del av hjärnan som består av det som är hjärnbarken/cortex, finns strukturer som benämns som det limbiska systemet och det har i hög grad med dina känslor att göra. I det limbiska systemet ligger nämligen bland annat en struktur som kallas för amygdala. Amygdala är två mandelformade grupper av små kärnor av neuroner som tar emot och tolkar vår omvärld känslomässigt. Man skulle kunna säga att det är hjärnans alarmcentral som är av enorm vikt för vår överlevnad. Amygdala tar  nämligen direkt och blixtsnabbt emot stimuli från din omvärld som tolkas i hög hastighet och kopplas ihop med dina tidigare erfarenheter och minnen. Bedöms någonting som farligt eller hotfullt går signalerna lika snabbt vidare för att du ska reagera genom att kroppen aktiveras för att hantera den upptäckta faran. 

Amygdala är på så vis din egen expert på att väcka intensiva känslor av rädsla, skräck, panik, ångest och ilska som den överlevnadsmaskin den är. Det utesluter dock inte att din amygdala är med i princip alla dina känsloprocesser. Den hanterar även positiva känslor som glädje och njutning, tar upp signaler om vad som motivationellt är värt att sträva efter för dig, den är inblandad i dina sociala känslor och genom att tolka ansiktsuttryck ger den upphov till empati och ett avgörande omdöme du gör kring huruvida en person du möter går att lita på eller ej.    

Informationen som når amygdala i brådläge tar en genväg för att du snabbt ska kunna sätta dig själv i säkerhet eller försvara dig. Det kan göra att informationen blir lite suddig utan den tolkning cortex står för, vilket exempelvis kan göra att du reagerar enormt starkt och sedan inser att faran inte var på riktigt när du trampar på en pinne i skogen och omedelbart hoppar undan reflexmässigt, bara för att sedan när lite tydligare input nått din cortex kunna förstå att den där pinnen inte var någon farlig orm. 

Emotionell kapning: Varför logiken försvinner när vi blir arga

På så vis kan vi ibland reagera intensivt på sådant som händer i och omkring oss när vår prefrontallob i cortex, vars uppgift det är att bland annat reglera känslor och impulser, tillfälligt blir blockerad för att vi inte ska ha tid att försöka tänka kring det som händer eller tolka något när det rör sig om liv eller död. Det gör att det kan vara svårt när du upplever starka känslor att kunna lugna dig eller förstå vad det är som händer i dig. Man skulle kunna likna det vid att vi blir emotionellt kapade, tappar kontrollen över den logiska delen som utgörs av tolkningen och istället upplevs kanske det ibland som en kortslutning i systemet. Det är genialt när vi behöver agera snabbt, men mindre så när vi hamnar i en konflikt med vår partner och förmågan att tänka rationellt helt enkelt stängs av av vårt överaktiverade hotsystem som enbart är fokuserat på överlevnad här och nu. På så vis handlar samtalsterapi och parterapi mycket om att stärka kommunikationen mellan amygdala och frontalloben och att lära frontalloben att kunna lugna alarmcentralen när faran den detekterar inte är verklig.  

Förkroppsligade känslor

Ansiktet kan sägas vara känslornas spegel med nära band förknippade till vad som pågår inom oss. Vårt ansikte är utrustat med över 40 små muskler som avslöjar vad som pågår på insidan. Ofta har vårt ansikte redan skickat en tydlig signal till omvärlden redan innan vi själva har hunnit sätta ord på en känsla. Det är genom ansiktets små uttryck som vi läser av varandra, skapar kontakt, visar empati och känner hot. Ansiktet kan på så vis ses som en bro mellan vår insida och vår utsida. 

Var i kroppen bor dina känslor?

Känslor finns i hela kroppen, men vi har en tendens till att ofta lokalisera dem enligt en känslokarta till specifika områden i vår kropp. Kanske upplever du att din oro sitter som en hård klump i magen, att sorgen blir till ett tryck över bröstet eller att ilskan är som värme i ansiktet, spända käkar och knutna nävar? Glädjen sprider sig däremot i kroppen och gör att vi får en slags känsla av lätthet och rymd i bröstkorgen och en expanderande värme över hjärta och lungor. Den livsbejakande känslan sprids med värme och energi ända ut i fingertopparna och tårna och aktiverar hela vårt system. Förälskelsen däremot fladdrar som små fjärilar i magen med en pirrande, nervös och förväntansfull känsla och vi får även ett dopaminrus som gör oss lätt yra medan hjärtat bultar och skänker värme till bröstet.

Kroppen minns och reagerar: Från hjärtklappning till freeze

Det är amygdala som vid upptäckt av möjliga faror och hot sätter igång dina rent fysiologiska responser i kroppen vid starka och intensiva känslor. Adrenalin, noradrenalin och kortisol forsar ut i blodet då ditt autonoma nervsystem aktiverar det sympatiska nervsystemet som rustar dig för fight eller flight. Hjärtat slår fortare och blodtrycket stiger. Andningen blir häftigare, lungorna utvidgas för att kunna ta in mer luft. Blodet rusar ut i ådrorna mot musklerna som har störst nytta av allt syre och all näring de kan få för att möta faran och slåss eller fly. Pupillerna vidgas för att du ska kunna ta in så mycket som möjligt av omvärlden och sådant som matsmältning och tarmrörelser saktar ner för att bereda plats åt de organ som behöver aktiveras. Frontallobens tolkningar, tankar och känsloreglerande funktion kopplas likaså ifrån eftersom fokuset här är snabb överlevnad. Eller så hamnar du i det fastfrusna tillståndet freeze där blockeringen kommer från att gasen i sympatikus är aktiverad, samtidigt som det finns en broms i det parasympatiska nervsystemet där kroppen istället finner sitt lugn och reglering. Resultatet av gas och broms samtidigt skapar på så vis det vi kallar freeze.

Den kognitiva berättelsen: Hur vi tolkar vår verklighet 

Cortex, eller på svenska hjärnbarken, är det allra senaste tillskottet till vår uråldriga hjärna. Den började utvecklas redan för över 500 miljoner år sedan, men fick riktig fart då hjärnan för ungefär 3-4 miljoner år sedan började expandera, vilket ledde till att vi människor för ungefär 50 000 till 100 000 år sedan utvecklade det vi idag benämner som en kognitiv förmåga. Kognition innebär allt det som har med tankar, abstrakt tänkande, språk, förmåga att lagra minnen som vi har tillgång till, samt det som vi kallar exekutiva funktioner, vilka har sin hemvist i hjärnans prefrontallob.

Exekutiva funktioner är de mentala processer i hjärnan som är målstyrda och som gör att vi kan kontrollera vårt beteende för att nå mål. Till de exekutiva funktionerna brukar arbetsminnet, det analytiska tänkandet och vår problemlösningsförmåga räknas. Likaså förmågan till impulskontroll, känsloreglering och att kunna hålla fokus, liksom vår kognitiva flexibilitet som strukturerar och planerar den informationsbearbetning hjärnan har som arbetsuppgift.

Bottom-up och Top-Down: Filtret genom vilket just du ser världen

Cortex tar ständigt emot både input från världen utanför och världen inuti. Bottom-up stimuli kommer från när du tar in den yttre världen som rådata, som exempelvis när en hund skäller, när du ser en röd bil köra förbi dig eller när du sitter vid middagsbordet med din partner som berättar en historia om jobbet. Top-down stimuli kan istället beskrivas som vad som händer just i dig med den rådata du tar in och hur din hjärna sedan ger direktiv till kroppen kring hur du ska hantera det. Det är här vår egen tolkning sker. Din hjärna tolkar nämligen all inkommande information utifrån tidigare erfarenheter och skapar förväntningar som skulle kunna förklaras som att vi alla har ett helt eget filter genom vilket vi ser världen. 

Ditt filter består av allt det du har varit med om tidigare och det skapar din egen berättelse för dig själv om hur den där lite långa och utförliga jobbhistorien din partner envisas med under fredagsmiddagen tas emot av dig. Kanske är du van vid att din partner tar god tid på sig med att berätta och kanske har du varit med om det tidigare? Det kan ha varit en förälder möjligen som du aldrig kände dig sedd eller hörd av och som nu genom ditt filter blir till att du förväntar dig detsamma av din partner. Din berättelse om situationen gör att du känner dig precis likadant som då. Osynlig. Oviktig. Det gör att frustrationen bygger upp inuti dig.

Eller så kan det vara din oro inför den där festen du är bjuden till imorgon. Du känner dig ofta stressad i sociala situationer och upplever ofta att du hamnar utanför och att andra inte tycker om dig. Det har hänt tidigare att du mått dåligt och gått hem ensam från fester. Nu vill du kanske inte ens gå, men du gör det ändå. Väl på festen kommer du att leta efter information som ditt filter kommer tolka som att dina förväntningar på utanförskapet stämmer, vilket gör att du hamnar i samma känslor igen, känner dig stel och obekväm och lämnar festen tidigt med tankar och känslor om att verkligheten alltid besannar dina farhågor. Det är fel på dig.

Känslor som bevis på att vår tolkning är riktig

När vi skapar vår verklighet får den yttre rådatan ett nytt liv i oss. Vår hjärna är expert på att gissa och lägga till saknad information utifrån de förväntningar vi redan har från våra tidigare upplevelser, minnen och sätt att förstå och tolka information. Din hjärna är på så vis inte ett tomt ark, varpå verkligheten avspeglas exakt som den är. Den använder det den har varit med om innan för att snabbt tolka det du är med om nu. Det innebär att din hjärna helt enkelt skapar en förutsägelse av verkligheten. Det är här din kognitiva berättelse börjar och den består just av det filter du ser och förstår din värld genom. 

Dina känslor följer ofta tätt inpå din berättelse som hjärnan skapar om världen. Vid varje tolkning kommer dina känslor vara i samklang med din verklighet. Om din nya dejt inte svarar direkt på ditt meddelande så kanske du tror att det beror på att hon inte tycker att du är bra nog för henne eftersom din hjärna tolkar det uteblivna svaret som ett avvisande och då svarar genast ditt känslosystem med att du kanske känner skam eller sorg. Känslorna blir då som ett kvitto på att din tolkning är sann, trots att den från början bara var en av alla möjliga berättelser. På så vis är det lätt att hamna i en ond cirkel av att våra tankar skapar känslor, samt att våra känslor sedan bekräftar att våra tankar var rätt.

Du och dina känslor   

Så ja, känslor i all ära. De är kompasser och varningssignaler. De säkrar vår överlevnad och de ställer till med svårigheter för oss. De är budbärare och ändå snubblar vi på dem ibland. De rör sig svindlande genom evolutionen och neurobiologin, de tar vägen genom kropp och tanke och är ofta gnistrande diamanter eller sorgkantad längtan. De sätter tonerna till våra liv och är rytmen vi rör oss till. Ibland svallar de över och skrämmer oss och ibland kidnappar de våra hjärnor. De är sammanvävda med våra tolkningar av världen och de är riktlinjer för framtiden. De ger oss vår känsla av egenart och identitet, samtidigt som de skapar nära och livsviktig kontakt med andra. De är skirt och blomstrande vackra och de är djupt nattsvarta. De kanske inte är objektivt sanna, men för dig är de alltid sanna i stunden här och nu. Vare sig det handlar om pirr i magen eller vågor av ilska som rusar i blodet och gör ditt ansikte högrött så se känslorna som viktiga. De vill tala om någonting för dig. De finns hos dig av en anledning. Börja istället utforska vilken den anledningen är och ta hjälp av dina känslor för att förstå dig själv bättre. Ett sådant arbete leder till insikt och mer självmedkänsla i längden.

Längtar du efter att börja utforska ditt inre landskap genom att lära dig se ditt filter istället för bara det du ser genom det? 

Vill du lära dig att navigera dina känslor? Behöver du förstå det som ligger bakom din partners snabbt växlande känsloliv? Kanske behöver du ta reda på vad du gör för att skydda dig själv känslomässigt? Eller vill du kanske helt enkelt inte sitta på den där middagen och känna dig osynlig och oviktig längre? Oavsett om det rör sig om relationer som skaver, stress som vägrar finna ro eller helt enkelt en önskan om att få se dig själv eller er som par på djupet så finns jag här som en empatisk och trygg hjälp på vägen.
På min mottagning vid Järntorget i Göteborg eller Online arbetar vi tillsammans för att du som enskild eller ni som par ska få förståelse för er unika känslokarta och kunna leva ett liv där känslorna främjar välmående och målar världen i vackra färger, men inte styr livet i stort. Varmt välkomna.

Andra inlägg

Kvinna som går upp för en oändlig trappa som symbol för prestationsbaserad självkänsla. Katinka Samtalsterapi I Samtalsterapeut i Göteborg

Att gå i samtalsterapi för prestationsbaserad självkänsla: Möt Linnea

Hon kommer till min mottagning vid Järntorget i Göteborg för ett första möte med en nästan påtaglig oro som lyser igenom hennes positiva inställning och glada sätt. Hon söker hjälp för att få livet att gå ihop på alla plan och för att kunna komma till en plats där hon känner att hon har kontroll över sitt liv igen. Möt Linnea, 32 år, en helt fiktiv klient som inte finns i verkligheten, men som är sammansatt av mig utifrån de utmaningar jag ofta möter i samtalsterapi. Syftet här är att beskriva hur en terapeutisk process kan gå till utan att kompromissa med min yrkesetik och tystnadsplikten för mina verkliga klienter.

Läs mer
Bild av sorgsen kvinna som ser ut ser ut över vattnet i solnedgången. Katinka Samtalsterapeut I Parterapeut i Göteborg

Psykiskt våld i nära relationer: 8 varningstecken på att du är i en destruktiv relation

Känner du att det är någonting som inte riktigt stämmer i din relation? Att kärleken gör alldeles för ont? Du kanske bär omkring på en malande oro, sover dåligt och ständigt är stressad i ditt förhållande? Du är förmodligen ofta ledsen och kanske är upplevelsen den att du jämt går på tå och anpassar dig även om det sällan hjälper? Du har kanske svårt att greppa hur det kan ha blivit så fel? Försöker du ändå bortförklara det som händer som missförstånd, en svacka, eller som att det egentligen beror på dig själv? Det kan vara subtila tecken eller så är det ändå ganska glasklart? Läs vidare för 8 varningstecken på att du är i en destruktiv relation som innehåller psykiskt våld.

Läs mer